Etapp 9, Blankhult – Ånnaboda

Etapp 9 går längs Kilsbergskanten, den passerar fyra naturreservat och Kilsbergsstugan i Tomasboda där det även finns ett vindskydd. Tomasbodahöjden är Kilsbergens högsta punkt och här kan du stanna för att finna ro och avnjuta din matsäck.

På leden kan du se ruinerna av fornborgen Skansberget, en lämning från järnåldern. Du kan också ta ett bad i Stora Dammsjön, vila benen i Vandrarens kapell och begrunda resterna av Göljekatastrofen, då dammen brast och Skinnarsågsfallet bildades. Mystiska Trolldalen och Vargkitteln bjuder på spännande naturupplevelser. Vår rastplats ligger vid sjön Göljan och där finns vindskydd, eldstad och toalett.

Underlag: Övervägande skogsstig.

Höjd: 243 m ö h

Färskvatten

Vatten finns vid etappstart och etappmål. I Blankhult finns dricksvatten på västra gaveln till huvudbyggnaden. Det finns även en brunn vid Tomasboda.

Boenden

• Blankhult
• Gårdsjötorp
• Skrikarboda
• Vallby gård
• Ånnaboda Storstenshöjden

Transport

Till Blankhult kommer du via Klockhammar. Dit går bussen morgon och kväll under vardagarna. Därefter följer en lång backe upp till Blankhult där du kan ansluta till leden. Till Ånnaboda går det dagliga turer året om.

Blankhult – Ånnaboda

Vandringen börjar vid Blankhults gamla skola. Två vindskydd finns i anslutning till anläggningen, en bit upp i backen. Första kilometern fram till den gamla Kilsbergsbyn Tomasboda går stigen kraftigt uppåt, mestadels i en blandskog, mestadels bestående av björk. Gårdarna levde av järnhantering och skogsbruk.

Tomasboda är idag en av Kilsbergens många ödebyar. När man närmar sig Tomasboda möts man först av den gamla vallgatan, ett monument över våra förfäders odlingsmöda. För att få den stenbundna marken odlingsbar tvingades jordbrukaren röja bort stenarna. Av dem byggdes dessa stengärdesgårdar runt åkrarna för att skydda grödan både från den skogsbetande boskapen och från de vilda djuren. Stengärdesgårdarna hade också den fördelen att de inte var underhållskrävande, till skillnad från gärdesgårdar i trä.

Tomasboda har anor från mitten av 1600-talet. Som mest låg här ett femtontal byggnader, varav fyra bostadshus: Rustorpet, Wägertorpet (Kalle-Jansa-torpet), Kilsbergsstugan samt en liten undantagsstuga. Idag är alla byggnader utom Kilsbergsstugan rivna. Rustorpet lades ned så sent som 1959.

Sedan 1928 har föreningen Kilsbergsstugan drivit huset som raststuga och kafé under vinterhelger. Föreningen har också gjort en stor insats genom att hålla landskapet öppet och tillgängligt för allmänheten. Runt Tomasboda har föreningen skapat en kulturstig, markerad med blå färg på stolpar. Vid Tomasboda finns dricksvattenkälla, vackert beläget vindskydd, eldplats och torrtoalett. Från Kilsbergsstugan har man vid utsikt över sjön Tysslingen och Närkeslätten.

Nedför igen

Efter Tomasboda går vandringen nedåt i gammal fin granskog till sjön Stora Dammsjön. Under flera århundraden har sjön haft stor betydelse som vattenmagasin för drift av hyttan i Blackstahyttan och bruksmasugnen i Frösvidal.

Sedan vattenregleringen upphört har dammbyggnaden vid utloppet delvis förfallit och sjön avvattnas nu sommartid genom läckage i dammvallen, varför vattenståndet i sjön är närmare två meter lägre än tidigare.

I Stora Dammsjön råder fiskeförbud förutom för medlemmarna i Örebro amatörfiskeklubb. Vid Dammsjön finns flera eldstäder och ett par bra platser för bad.

Strax efter leden lämnat Stora Dammsjön går en 500 meter lång återvändsled upp till resterna av den gamla fornborgen på Skansberget. I anslutning till Kilsbergens branta östsluttning finns sammanlagt ett tiotal fornborgar. Dessa borgar anlades under folkvandringstiden cirka 400–600 år efter Kristus och användes troligen som skyddade tillflyktsorter för bygdens befolkning under ofärdstider.

• Läs mer om fornborgar under Sevärdheter.

Leden går sedan en bit på en skogsbilväg innan den åter går in i skogen. På denna sträckning passerar den ingångarna till naturreservaten Mellersta Trolldalen och Vargkitteln. Kilsbergens tre trolldalar utgörs av sprickdalar som skär in vinkelrätt mot Kilsbergens östra förkastningsbrant. Från leden går en markerad stig 300 meter till reservatet.

I den djupt nerskurna sprickdalen har en intressant moss-, lav- och svampflora utvecklats på grund av den höga luftfuktigheten. Särskilt sevärd är den 7 meter breda och i bergväggen insvarvade isälvsbildning som kallas Trollgrytan. En rundslinga finns runt reservatet.

Även i naturreservatet Vargkitteln finns en rundslinga, vars höjdpunkt är det vackra vattenfall som finns i reservatet. Skogen i området är urskogsbetonad och båda reservaten är väl värda ett besök. Här finns gott om järpe. Även pärluggla och sparvuggla trivs i området.

Fin utsikt

Åter går vandringen uppför Kilsbergskanten och upp på Lövnäsberget. Från Lövnäsbergets högsta punkt har man en av Kilsbergens finaste utsikter med svansjön Tysslingen i förgrunden och hela Närkeslätten i bakgrunden. Bland annat syns askberget Kvarntorpshögen, där idag en konstutställning äger rum varje sommar. 

Från Lövnäsberget går sedan Bergslagsleden in i ett skogsparti med blandskog, mest äldre lite fuktig granskog. I botten av södra Trolldalen rinner Gårdsjöbäcken fram. Där leden korsar dalgången är den inte särskilt imponerande, men såväl längre ner som längre upp finns mäktiga bergsbranter. Speciellt upp mot Stora Gårdsjön ger dalen ett vilt intryck med bergsbranter på vilka det vintertid brukar bildas mäktiga svallisformationer.

Göljekatstrofen

Snösmältningen våren 1951 var ovanligt kraftig. Vintern hade varit snörik och snön låg kvar länge. Men i slutet av april kom det in varm luft som startade en snösmältning som blev rekordsnabb. De uppdämda sjöarna i Kilsbergen fylldes snabbt och natten mellan den 2 och 3 maj brast dammen i sjön Göljan.

En kraftfull flodvåg sköljde nerför Kilsbergskanten och slet med sig allt i sin väg. På ett par timmar sänktes sjöns vattenstånd med nära tre meter. Förödelsen blev stor. Bland annat förstördes Örebro Velocipedklubbs nyuppförda stuga, som stod nedströms Göljebäcken. Klubbstugan stod med långsidan vänd mot de framstormande naturkrafterna.

Som tur var kom ingen människa till skada. Den brustna dammen kan betraktas i södra delen av sjön, där leden passerar. Man kan också ana att skogen närmast sjön är yngre än skogen som står på mark över de tre meter som sjöns vattenstånd sänktes med.

Vid sjön Göljan finns etappens rastplats med vindskydd, eldstad och torrtoalett. I sjön råder fiskeförbud förutom för medlemmar i fiskeklubben Nymfen.

Göljestigen är en rundslinga på etapp 9 som är sammanlagt 5,4 km. Slingan är markerad med blå färg och det finns två kortare sträckor, 800 meter och 1,7 km. Den följer bland annat Göljebäcken och delar av Bergslagsleden. Vi rekommenderar att du parkerar på Lövbrickans parkering.

Efter Göljan tar leden in en bit på en skogsbilväg fram till en torpruin och de tidigare åkermarkerna till torpet Lövåsen. Vid ruinen upplyser en av skogskarlarnas minnesskyltar om att torpet lades ned så sent som 1953. Igenväxningen av åkermarkerna hade dock troligen börjat redan tidigare och nu har skogen återerövrat all mark.

Sista biten in mot Ånnaboda går leden i lättvandrad terräng i omväxlande björk och barrskog. Vid Ånnabosjöarna finns en sittbänk, där man kan sitta ned och vila benen, samtidigt som man lyssnar på enkelbeckasin och ljungpipare som häckar ute på mossen runt sjön.

Etappmål Ånnaboda

Från Ånnaboda går flera dagliga bussturer till Örebro. Här finns restaurang, stugby och camping. Vid Ånnabodasjön finns badplats och möjligheter att lösa fiskekort. Vindskydd med eldplats finns några hundra meter söder om konferensanläggningen.